Paulus samarbetar med många ledare runt om i den tidiga kyrkan. Många av dem hälsar han till eller tar upp på olika sätt i sina brev. Av de 39 ledare som han omnämner är 10 kvinnor. Det är intressant att titta närmare på vad dessa kvinnor gjorde och hur Paulus skriver om och till dem. Det kan ge oss en fingervisning om hans egen tillämpning, vilket är ett relevant perspektiv för att förstå vad Paulus menar med sin undervisning. Jag tar upp fyra exempel.
Priskilla
Priskilla var gift med Akvila och de arbetade tillsammans som par. De nämns 7 gånger i Bibeln. 5 av 7 gånger kommer Priskillas namn först, vilket är en tydlig indikation på att hon var den starkare ledaren av dem. Normalt sett i den kulturen skulle hon inte bli omnämnd alls, och om hon skulle stå med borde Akvilas namn stå först. Ändå står Priskilla först 5 gånger. Hon var högst troligt inget litet bihang till sin man utan en tongivande ledare. Paret grundade exempelvis församlingar i Efesus, Korint och Rom. I Apg 18 beskrivs att Priskilla och Akvila undervisade Apollos grundligare om Guds väg. VAFALLS? Paulus tillåter ju inte att en kvinna undervisar?! Ändå verkar han inte se henne som någon förledande kvinna på något sätt. Tvärtom beskriver han Priskilla och Akvila som sina medarbetare i Kristus (Rom 16:3). Paulus respekterar henne och Akvila för deras arbete.
Kloe
”Av dem som hör till Kloes familj har jag nämligen fått veta om er, bröder, att det förekommer stridigheter bland er” (1 Kor 1:11).
Ordet familj finns inte med i grundtexten utan är s.k. ellips, ett sätt att skriva på grekiska som Paulus använder ganska mycket. Man kan säga att det står: ”De… av Kloe”, på samma sätt som i Rom 16:10-11: ”Hälsa dem… av Aristobulus”, ”Hälsa dem… av Narcissus som tillhör Herren”. Dessa tolkas som hälsningar till husförsamlingar ledda av Aristobulus och Narcissus. Exakt samma fras använder Paulus om Kloe – hon var troligtvis ledare för av en av de korintiska husförsamlingarna. Bibelversen ovan ska alltså inte tolkas som att Paulus reagerar på något löst skvaller han har hört utan som att han svarar på en rapport som en av kyrkans ledare (Kloe – en kvinna) skickat till honom med en delegation.
Stefana
I 1 Kor 16:15-16 skriver Paulus: ”Ni känner Stefanas familj och vet att de är Akajas förstlingsfrukt och att de har ställt sig själva till de heligas tjänst. Rätta er därför efter sådana och alla dem som tar del i det arbetet.”
Stefana är ett kvinnonamn. Ändå har många bibelöversättare och bibelvetare genom historien försökt få det till att Stefana måste vara någon slags diminutivform för Stefanus – för det verkar orimligt att Paulus pratar om en kvinna. Han säger ju till Korintierna att rätta sig efter sådana. Han befäster alltså Stefanas auktoritet. Hon har ställt sig till de heligas tjänst, inte som någon underordnad hjälpreda utan som någon Paulus säger att man ska rätta sig efter.
Febe
Febe omnämns i Rom 16:1-2: ”Vår syster Febe som tjänar församlingen i Kenkrea vill jag lägga ett gott ord för. Ta emot henne i Herren på ett sätt som anstår de heliga och ge henne den hjälp hon behöver. Hon har också varit till hjälp för många, även för mig”
Här framgår flera intressanta saker.
– Romarna ska ”ta emot henne”, vilket innebär att hon kommer till församlingarna i Rom – hon är förmodligen budbäraren som kommer med Paulus’ brev. Det faktum att Paulus nämner henne i början av hälsningarna gör också det mer troligt att det var hon som överlämnade brevet. Den uppgiften gavs inte till vem som helst utan visade på att personen kunde anförtros viktiga uppdrag.
– Uttrycket ”lägga ett gott ord för” betyder bokstavligen att man ”står tillsammans med”. Paulus stod tillsammans med Febe och rekommenderade henne. Det är en tydlig signal på erkänd auktoritet.
– Ordet ”diakonon” som beskriver att Febe tjänar församlingen betyder tjänare/medarbetare/diakon. Det visar att hon tjänade församlingen på ett offentligt igenkännbart sätt.
– Romarna skulle hjälpa Febe, vilket återigen är relaterat till att rekommendera henne.
– Hon har varit till hjälp – vilket är ett anmärkningsvärt uttryck. Det grekiska ordet, prostatis, används bara här i hela NT. Det står för en tjänare-ledare. Det kan låta undergivet, men faktum är att ordet användes för att beskriva de ädlaste, mest nådefulla regerande personerna. Kejsare, guvernörer, patriarker, kungar och andra starka auktoriteter i offentlig ställning beskrevs med ordet prostatis. Paulus använder detta starka uttryck för Febe, en kvinnlig ledare med auktoritet.
– Man vet inte säkert vad Paulus menar med sitt tillägg även för mig. Det kan betyda att Febe varit en ledare även för Paulus inom särskilda områden. Det skulle också kunna översättas med ”av mig” istället, alltså att det är Paulus som har insatt henne som den typen av ledare. Att hon är en stark ledare står hur som helst klart.
Om man tolkar Paulus’ undervisning som att kvinnor inte får ha auktoritet, leda församlingar eller undervisa, behöver man fundera på hur det kom sig att Paulus tillåter och rekommenderar dessa kvinnors ledarskap. En trovärdig tolkning av hans undervisning behöver få ihop en samstämmig bild av Paulus som person.
Priskillas postilla 