En viktig fråga när bibeltexter ska läsas och tolkas är vilken ingång vi har till Bibeln. Luther menar att ”skrift skall med skrift uttolkas”, alltså att Bibeln behöver läsas som en helhet där en bibelvers behöver förstås i ljuset av vad som mer står i Bibeln. Han menar också att vissa delar av Bibeln har större tyngd än andra, till exempel är evangelierna centrala.
Det finns kanon i kanon, så att säga. De centrala delarna ska vägleda oss i läsningen av mindre centrala delar. Viktigast är såklart Jesus, som är ”Bibelns kärna och stjärna”. Hur Jesus bemöter en fråga är därför av stor betydelse (har du glömt hur Jesus bemöter kvinnor så gå gärna tillbaka till inläggen om Feministen Jesus). Även i breven finns skillnad mellan hur viktiga texter är, där de som berör teologiska grundsatser om frälsningen osv är mer centrala (vilket alltså gör t.ex. Romarbrevet och Galaterbrevet till över lag ”viktigare” brev än t.ex. 1 Kor). Luther menar också att ordningsföreskrifterna för den tidiga församlingen kan tolkas som normgivande för den specifika tiden men inte måste ses som universella teologiska sanningar.
Även Bo Giertz är intressant att lyssna på i detta sammanhang. Han kommer under sin tid visserligen fram till att han är emot kvinnliga präster, men hans hållning är nyanserad. Han är öppen för att texterna kan tolkas som situationsbundna och inte behöver ses som universella, även om man tar Bibeln på allvar. Han tydliggör även att ordningsföreskrifter måste tolkas in i varje tid och kultur. Giertz skriver: ”Kristi kyrka är fri att efter omständigheterna ordna sin gudstjänst och sin församlingsordning så som det gagnar evangeliet bäst i varje tid.”
Hugo Odeberg resonerar kring hur föreskrifter kan tippa över i en destruktiv lagiskhet. Han menar (precis som Jesus) att hela lagen utgår från kärleksbudet. Det är själva essensen av alla lagar. Det är alltså kärleken som är grunden till alla föreskrifter, och kärleken behöver vara vägledande i vår tillämpning. Jesus visar detta så många gånger, t.ex. när han helar människor på sabbaten. ”Sabbaten är till för människan, inte människan för sabbaten”, säger han. Den tidens mest nitiska troende som verkligen längtade efter att göra Guds vilja fördömde honom. De läste lagarna men hade tappat bort dess grund, kärleken. Om man frånkopplar lagen från kärleksbudet, menar Odeberg, kan man bli hur obarmhärtig som helst. Man ser inte längre på konsekvenserna av sina handlingar utan rättfärdigar allt med att det ”står i lagen”. Odeberg går så långt som att säga att det blir djävulskt. Många fruktansvärda handlingar har uträttats med denna ursäkt, jag tror att var och en känner till historiens vittnesbörd om detta (jag menar inte att dra orimliga paralleller men jag menar att det kan visa på hur oerhört fel det kan bli). Det räcker därför inte att motivera en ordning med något vi uppfattar som en lag, om vi inte kan härleda den till kärleksbudet. Vi behöver ta ansvar för vårt handlande och dess konsekvenser för andra människor. Jag kommer att ta upp de konsekvenser jag ser av att kvinnor inte får predika i ett senare inlägg.
Priskillas postilla 
För att nyansera Odeberg lite får man kanske säga att visst är det så att kärleksbudet är överordnat. Det säger ju Jesus själv. Men det finns en risk i att kärleksbudet blir så överordnat att allt annat kan tas bort, till förmån för en viss tolkning av kärleksbudet. Det är ju det som liberalteologin, i min mening, har gjort. I sin iver att vara tillmötesgående till den rådande samtidskulturen (eller uppfattningen om den i alla fall) så har man lagt bort allt som inte passar, i kärleksbudets namn. Även om vi hävdar att det finns en kanon i kanon, så är ändå hela Bibeln Guds ord, vilket gör att hela Bibeln är nyttig till undervisning, och det är genom hela Bibeln vi lär känna Gud.
Ja, det jag vill poängtera är helt enkelt faran med att dra Odebergs och Giertz tanke till sin spets (vilket ingen av de två skulle ha velat, så vitt jag förstår dem). Då hamnar vi lätt i en liberal kärleksteologi som har väldigt lite med evangeliet att göra.
GillaGilla
Absolut, jag är med på den tanken.
GillaGillad av 1 person
Väldigt intressant, det här med kärleksbudet och lagen och konsekvenserna.
När livet kommer emellan så att säga.
Å andra sidan tippar det lätt över i andra diket, allt är tillåtet i kärlekens namn. Tål att brottas med.
GillaGilla
Ja det krävs alltid en avvägning utifrån situationen, allt kan ju inte tillåtas i kärlekens namn heller, precis som du skriver. Men man kan inte heller frånkoppla kärleken och förneka dess relevans, då hamnar man också i ett dike.
GillaGilla