Den judiska kulturen

Jag kommer snart att gå in på hur Jesus bemötte kvinnor, men för att göra det behövs först en beskrivning av den judiska kulturen och kontexten han rörde sig i. Här kommer därför en redogörelse av hur kvinnor hade det och hur man såg på kvinnor i GT och runt år 0.

För att uttrycka det kort kan man säga att kvinnor hade extremt låg status och mycket begränsade rättigheter. Allt var visserligen inte dåligt. Kvinnan hade ett värde när hon uppfyllde sin roll i hemmet, där hennes plats främst var. Hon skötte matlagning, tillverkade tyger och kläder och betjänade mannen, och när hon gjorde detta bra var det naturligtvis uppskattat. Men mycket längre än så sträcker sig inte de positiva sidorna av kvinnornas situation. Den judiska kulturen präglades, som ni kanske vet, av influenser från andra kulturer (exempelvis genom att vilja ha kung och tillbe avgudar). Även synen på kvinnan påverkades på detta sätt. (Detta är vad jag har läst, men jag har hört andra som sagt att judarna var värre än andra kulturer när det kommer till hur kvinnorna behandlades.) Här är några exempel på hur kvinnoföraktet tog sig uttryck:

  • Kvinnan sågs som en ägodel, och enligt rabbinerna skulle man helst undvika kontakt med kvinnor helt. Detta på grund av att kvinnor ansågs vara mer syndfulla än män. Man tyckte att kvinnar var frossare, hade labilt temperament och hon fick dessutom skulden om ”hon” väckte någons lust. Därför fanns en mängd rabbinska lagar som skulle reglera kvinnorna så att de inte syndade.
  • Det fanns en falang av fariséerna som kallades ”de blödande fariséerna”, eftersom de gick runt och blundade för att slippa se en kvinna. Det ledde till att de gick in i saker och därför blödde. Dessa fariséer tyckte att en man gjorde klokast i att låsa in sin kvinna när han lämnade hemmet. De menade även att: ”En man kan göra vad han vill med sin hustru (i samlaget)… Kött som kommer från slaktaren kan man ju äta saltat, grillat, kokt eller rökt.” Detta säger mycket om synen på kvinnan.
  • Kvinnor hade inget som helst tillträde till det teologiska samtalet. De fick ingen utbildning och skulle heller inte utbildas. I den rabbinska skriften Jerusalem Talmud står: ”Låt hellre Torans ord brinna än att de ges till kvinnor”. Flera liknande formuleringar fanns. Det ansågs vanhedrande för samhället om en kvinna läste Toran. Kvinnor hade separata avdelningar i templet och synagogor, trots att någon sådan uppdelning inte finns med i de bibliska instruktionerna för tempelbygget. Kvinnor kunde helt enkelt inte ha den typen av kontakt med Gud som män. Kvinnor kunde inte heller tjäna Gud på samma sätt som män. Det frommaste en kvinna kunde göra var att föda söner som tjänade Gud. Hennes gudstjänst var helt enkelt beroende av männen som aktörer.
  • Det fanns en bön som många judar bad dagligen, där man tackade Gud för att man inte var född till hedning, slav eller kvinna. Detta anspelar Paulus på i Gal 3:28 när han fastslår en annan syn: ”Här är varken jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus”.

Jag kan också lägga till att Jesus ju levde i ett mångkulturellt samhälle med bl.a. romerska tänkesätt också. De var dessvärre inte mycket bättre än judarna. Deras kultur var starkt influerade av grekerna, som ansåg att Zeus ville straffa människorna och därför tänkt ut sitt värsta tänkbara straff: kvinnan. De romerska kvinnorna hade inga individuella namn utan bara familjenamnet och klannamnet (detta säger något om bristen på en egen identitet och personlighet). Givetvis dödades många flickbebisar, något som ansågs vara ett klokt val att göra som far. Det fanns dock en liten elit av rika kvinnor som hade bättre förutsättningar, mycket på grund av att deras män var ute i krig. Det gav dem ansvar för hushållet och de kunde bli relativt inflytelserika. De allra flesta kvinnor, de fattiga, slavarna, de prostituerade, hade det dock mycket svårt.

Utifrån detta kommer jag att beskriva hur Jesus var – han som ibland kallas för värdshistoriens förste feminist.

4 reaktioner till “Den judiska kulturen

    1. Jag vet faktiskt inte om det var ovanligt, men änkor tillhörde de mest utsatta i samhället (det står tex i GT om att man ska ta sig an den fattige, den faderlöse och änkan). Normalt sett skulle hon försörjas av sina söner, eller skulle en släkting till mannen gifta sig med henne. Hanna vistades antagligen bara i förgårdarna och de områden där kvinnor var tillåtna (kan inte exakt var det var).

      Gilla

  1. Är det inte så att det i alla fall inte var ovanligt med ”profetissor”, eller änkor som gav återstoden av sitt liv till templet och därmed också försörjdes av templet? Jag har ingen spontan källa på det, men har för mig att jag läst det.

    Gilla

Lämna en kommentar